Länk till min Hemsida / Startsida   Länk till Bullandö idag   Länk till Bullandös djurliv   Länk till Bullandös fåglar  

Bullandö förr i tiden

Tanken med denna sida är att beskriva hur Bullandö har förändrats över tiden. Detta med hjälp av bl a historiska kartor och diverse berättelser.

Ekonomiska kartan från 1952

På kartan nedan ca 70 år tillbaka i tiden kan vi i norr se familjen Broms fastighet (vitt A) och en stor trädgårdstomt (se bilden ovan). Fastigheten heter Bullandö Gård och adressen är Bullandövägen 42.

I söder kan vi se att marinan och busshållplatsen inte fanns. Bussen gick på den tiden till Fagerdala brygga. Det fanns heller inte någon Djuröbro. Djuröbron invigdes 1962, d v s 10 år senare än kartans datum.

I söder kan vi se ett antal byggnader (markerade med bokstäverna B - F). Det är följande:

• B - Den dåvarande lantbrukarens bostad med liten trädgårdstomt (lantbrukaren som arrenderade gården hette Karlsson - 1957)
• C - En av de äldsta delarna med liten trädgårdstomt och 4 stycken olika hus. Tre stycken av dessa finns kvar idag. Ett fjärde har rivits och ersatts med ett 2-vånings modernare hus.
• D - Stall och lada. Stallet används även idag för ridhästar
• E - Ytterligare 2 lador som även de finns kvar idag
• F - Ett litet hus med en sjötomt. Huset ligger längst in i Norrviken. Det har en egen liten väg som är en fortsättning på Båtsmanvägen. Huset hör till de äldre på Bullandö och ägdes på 1950-talet av sekreteraren till Bullandös ägare Åke Pauli.

Asfaltsvägen fanns inte, utan huvudvägen var den in till bondgården, vidare till ladorna och sedan norrut till familjen Broms hus.

På 1950-talet gick bussen från Borgmästargatan till Fagerdala. Hållplatsen Fagerdala låg vid Korkmans affär, sista hållplatsen innan Fagerdala brygga som var ändhållplats. I Korkmans affär eller Fagerdala livs som den hette träffades "alla tanter". Det hände ibland, sägs det, att det vid Korkmans affär gick att se Håkan Westergren eller Inga Tidblad som var på besök. Sista bussen kom klockan 18 och hade med sig kvällstidningarna. På kartan nedan är Korkamans affär huset på tomt nummer 44. Vägen ner till bryggan är idag lite rakare.

På bilden nedan syns till höger det röda hus som en gång i tiden var Hans Korkmans affär. Hans Korkman var född 1909 och dog 1971. Hans fru Hjördis Elise, drev affären vidare ett år, sedan lades den ner, d v s 1972. Mitt i bilden finns ett antal brevlådor. Där var en gång i tiden busshållplatsen. Där fanns det också en mjölkpall på 1950-talet. Till vänster i bild syns den smalare vägen ner till Fagerdala brygga. Precis där vägen smalnar av går till vänster en väg in till Västra Älvsala. Den heter idag "Gamla skolvägen". Det var en gång i tiden den vägen som resenärer fick ta för att komma till Bullandö.

Vid tidpunkten för kartan nedan fanns inte Västra Älvsala tomtområde, utan endast Östra Älvsala. På kartan synns även den väg som resenärer fick ta från Fagerdala busshållplats och ut till gården på Bullandö

Familjen Broms började redan 1968 hyra ut båtplatser i Hemviken. Marinan kom att byggas ut i större skala i slutet av 1970-talet. För att detta skulle fungera krävdes även en ny väg från Fagerdala till Bullandö som marinan fick bekosta. 1976 började så bussen gå till Bullandö. Bullandö fritidshusområde anlades under slutet av 1970-talet och började försäljas 1978. 1998 kom Seglarbyn till med sina villor.

På flygfotot nedan från 1975 kan vi se att marinan börjat byggas och att den har ett antal bryggor. Vi kan även se att ett stort antal segelbåtar "ligger på svaj" det vill säga att de endast var förtöjda vid bojar.

Lite kuriosa

Klubben, det stora gula huset mitt emot marinan, ägdes på den tiden av Karl Johan Bernadotte och lilla klubben på andra sidan udden av Tore Vretman och Meg Westergren. På kartan nedan från 1978 syns klubben som är det stora huset uppe till höger. Lilla klubben är fastigheten 1:2 nedanför U:et i klubben.

Häradsekonomisk kartan från 1901-1906

Nu förflyttar vi oss runt 120 år tillbaka i tiden. Den här kartan (se nedan) uppvisar inte så stora skillnader emot föregående karta vid en första anblick.

Vi kan dock se att det finns en liten väg från bondgården ner till husen längst in i Norrviken. Det är vägen ner till ett båtmanstorp. I detta torp bodde 1902-1911 den före detta båtsmannen nummer 107 Roslagens 1:a kompani, Aron Johan Burman Johansson född 1837-07-01. Han bodde där med hustrun Karolina Lovisa Nilsdotter född 1838-02-26 och ett antal fosterbarn. Torpet finns kvar även idag om än renoverat och tillbyggt.

Vi kan även se att Norrviken då inte hette Norrviken utan Björkviken. Familjen Broms stora hus i norr fanns inte. Ungefär mitt emellan bondgården och Simpviken kan vi se ytterligare några byggnader.

Familjen Broms hus

År 1906 köpte ingenjör CLAES Ferdinand Pauli (1850-04-13 - 1917-07-30) Bullandö. Pauli är en adlig ätt. Han lät då bygga den vackra herrgårdsbyggnaden och använde den som sommarvilla. Arkitekt var Carl Westman, känd för att bl a ha ritat Stockholms rådhus (1911-1915).

1917 tog hans son ryttmästare Claes ÅKE Mauritz Pauli (1876-05-20 - 1968-03-06) över Bullandö och hade det också som sommarbostad. Familjen Pauli var mycket välbeställd. De hade en barnskötare, en kokerska, två "jungfrur" och en trädgårdsmästare som hette Johan Berg (född 1872-06-01), Trädgårdsmästaren bodde i ett hus bakom, ner mot Ölviken med sin fru Matilda Charlotta Kellén och 2 barn. Förutom detta hade Åke Pauli en privat chaufför som hette Andersson och en bil av modell Packard.

1967 köpe Margareta Broms (1926-01-22 - 2024-02-23) och Lars Broms (1920-04-15 - 2011-09-10) Bullandö av Åke för 1,3 miljoner kronor. Margareta Broms född Hök är dotter till HATTIE Maria Hök född Pauli (1900-07-13 - 1969-06-23) som i sin tur är dotter till Åke Pauli. Eva Christina ULVA Emerentia Bolinder född Pauli (1927-11-20) är källa till delar av denna sida. Ulva Bolinder är halvsyster till Hattie Hök.

På Bullandö finns än väg som heter Paulivägen.

I husförhörslängden från 1902-1911 står bl a att Bullandö var 1/2 mantal frälse ägor. Arrendator var Sven Robert Boman gift med Agda Maria Sofia Phil, dotter till Johan Wilhelm Phil (se nedan under karta 1865-1866). Bland många andra som bodde och arbetade på Bullandö kan hemmansägare Johan Osvald Phil nämnas. Han var son till Johan Wilhelm Phil.

Lars och Margareta Broms fick 4 barn, Johan, Ylva, Fredrik och Jacqueline. Sonen Fredrik Broms tog över som VD för marinan efter fadern. Från och med 2019 är Carl Johan Broms VD för marinan. Carl Johan är son till Johan Broms (Lars och Margaretas första son).

Viks central och järnväg till Bullandö

Många är vi säkert som förundrats över busshållplatsen "Viks central", som tidigare fanns efter Ålstäket i backen upp på Skärgårdsvägen ovanför Shell-macken. Hållplatsen lades ner någon gång strax efter 2016.

Historien bakom denna hållplats är att det en gång i tiden planerades en järnväg ut på Bullandö. Planeringen skedde 1901-1902 för en normalspårig järnväg. I planeringen ingick även en ny bro över Skurusundet som då endast hade en flott-bro. Järnvägen skulle gå från Salsjöbanans station Storängen och ut till Viks central. Sedan skulle den dela sig med en gren till Bullandö (grön), och en gren till Värmdö kyrka (gul). Se karta nedan.

Tanken med järnvägen var att locka industrier ut till Värmdö och att skapa villasamhällen för stadsbor.

Viks central, heter så eftersom det var tänkt som en station på banan. Ett stort trähus med torn uppfördes 1907 som järnvägshotell (Skärgårdsvägen 211), snett emot den busshållplats som beskrivits ovan.

Byggplanerna för järnvägen lades ner 1909 i brist på kapital. Järnvägshotellet fungerade i st som pensionat in på 1950-talet (Viks pensionat), men är idag en bostadsrättsförening med namnet Viks Pensionat. Föreningen bildades år 2000 och hade då 6 stycken lägenheter. Idag är antalet lägenheter 4.

Lite kuriosa

År 1926 sålde ryttmästare Åke Pauli en bit mark på 659 kvadratmeter till Kungliga Vattenfallsstyrelsen för 200 kronor. Det är den biten mark där transformatorstationen står idag. År 1938 hade Bullandö Gård 5 hästar, 18 kor, 8 ungdjur, 1 tjur, 7 får och 100 höns.

Skärgårdstrafiken

På 1930-talet var det vanligt att åka ångbåt ut till skärgården. Tre ångbåtar angjorde efter Björkviks brygga Bullandö. Det var Sandhamn 1, 2 och Sandhamns Express. Troligtvis lade de till vid udden där det lilla gula huset står. De var ju ganska djupgående. På bilden nedan till vänster syns svagt en betongdel under bryggan som kan ha hört till en tidigare brygga. På flygfotot till höger nedan från 1960 kan vi se att bryggan var större och även hade en del som gick ut åt sydväst.




Nedan en bild på Sandhamns Express.

Det var ett ångfartyg byggt år 1910 vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB i Göteborg. Fartyget levererades till grosshandlare Bror Oscar Seippel och fick Sandhamn som hemort. Seippel hade ett eget rederi. Fartyget sattes 1910-04-24 i trafik på traden;

• Stockholm (Bomslupstrappan)
• Boda
• Överby – Djurö
• Bullandö
• Stavsnäs
• Pålsudden – Djurö
• Gatan – Runmarö
• Sandhamn

Fartyget såldes senare till Waxholmsbolaget och döptes 1949 om till Norrskär.

På kartan nedan syns Bomslupstrappan.



Kartan visar dels Bomslupstrappan som ligger i höjd med Brunns gränd på Skeppsbron i Gamla stan. Kartan visare även Borgmästartrappan som ligger i höjd med Johannes gränd. Inga av dessa trappor finns kvar idag. De som finns idag är Logårdstrappan och Räntmästartrappan. På bilden nedan kan vi se Sandhamn Express mitt i bild liggande vid Bomslupstrappan.



En Bomslup är troligen en slup med mast och bom.

Nedan en bild på det mindre fartyget Sandhamn I.

Laga skifte med karta från 1865-1866

En mycket intressant karta som för oss 160 år tillbaka i tiden. På kartan (se nedan) kan vi se att Norrviken nu hette så och inte Björkviken som 1901-1906. Vi kan även se att vikarna vid Bullandö Marina från väster heter, Hemviken, Notholmsviken och Boosviken. Udden vid badplatsen heter Damastudden. Lägg även märke till den gamla stavningen av Älvsala.

Vi kan se att det fanns mycket bebyggelse i söder, dels på västra sidan om Hemviken, vid bondgården och söder om den. Det finns även en del hus längs vägen upp emot Simpudden.

I till kartan hörande dokument står vilka som ägde Bullandö. Det var lantbrukaren Johan Wilhelm Phil (född 1828-05-23) med hustru Sofia Berhardina Skeppström (född 1837-06-27) som ägde 2/3, områden markerade med ett "C". Vidare så ägdes 1/3 av nämndeman Anders Jansson (född 1812-12-07) och hans barn, områdena markerade med "A" och "B". Anders Janssons hustru var Maria Boström (född 1811-04-12). Det äldsta barnet var den myndige sonen Anders Gustaf Andersson (född 1840-02-11). Hans hustru hette Emma Cherstin Blomberg (född 1845-04-11). Vid skiftet var Anders Jansson skyldig att flytta till Simpudden i norr och någon stans på byggnadstomt 284 bygga sig en boning.

I båtmanstorpet bodde fiskaren Aron Johan Johansson med familj, samt Jacob Wilhelm Sundstedt med familj. Observera att det som vid den här tiden kallades för båtmanstorpet var ett torp vid Hemviken (687), och inte det vid Norrviken som 1901-1906 kallades båtmanstorp. Torpet vid Hemviken finns inte kvar idag. Totalt bodde ca 90 personer på Bullandö vid den här tiden.

En del mark undantogs från privat ägande och var allmänning. Det var bl a följande:

• 687 - som var ett båtsmanstorp
• 688 - "den dövstummes tomt"
• 689 - Ängsholmsudden
• 690 - Lastplats vid Damastudden
• 691 - Sjövist (gammalt ord för båtplats, hamn, strandbacke)
• 692 - Lastplats
• 693 - Sjövist eller upplagsplats för latringödsel vid Limpgärdet
• 694 - Samfällig sandgrop öster om tomten

Karta från 1704-års ägomätning

Nu gör vi "ett skutt" ytterligare drygt 150 år tillbaka i tiden (se nedan). Omkring 1700 bodde komministern på Djurö, ett par år på Bullandö, enär han ej kunnat få någon bostad på Djurö.

I texten till kartan går det att läsa att Bullandö "genom skattevrak hemfallit till Kungligt Majt och Cronan, men är nu länsmans boställe". Bonden hade alltså fråntagits gården då han inte kunnat betala skatterna och länsman fick som lön avkastningen från gården. Gården hade tidigare räknats som 2 mantal, men ansågs så dåliga att det nu var 1 mantal. Vidare står det "är ånyo tämligen uppbrukat både till åker och äng som tillför ena månaders legat igen och öde".

Det finns 3 byggnader vid den här tiden.

• 1 - ett stort hus i söder (tydligen är någon hemma, för det ryker i skorstenen ;-) )
• 2 - i texten står det "en gammal väderkvarn som i många år varit ofärdig och är nu alldeles fördärvad"
• 3 - ett torp "kallat Simpan"

På Bullandö finns 2 platser som omnämns från denna tid och framåt. Det är Bullandö i söder och Simpan i norr (familjen Broms nuvarande fastighet). Båda dessa syns utmärkta på kartan.

I husförhörslängden från 1704 står det att på "Bolande" bor länsman och drängen Nils samt pigan Karin.
Enligt mantalslängden från 1709 bodde på Bullandö Ture Häger med hustru och ett barn. I Simpan bodde Erik Nilsson med hustru.
Enligt mantalslängden från 1714 bodde på Bullandö länsman Jonas Blindberg med hustru Karin, samt Anders Eriksson med hustru. I Simpan bodde Erik Nilsson med hustru.

År 1719 brändes gården ner av Ryssarna, som brände ner mycket i hela skärgården från norr till söder.

På kartan står det Bulande. Kanske ett namn beroende på terrängen med runda berg.

Karta från 1630-års geometriska avmätning

Den äldsta kartan som går tillbaka nästan 400 år i tiden (se nedan). Bullandö utgjordes i början av 1600-talet av 2 skattehemman och ingick i den förläning (det område) Erik Ryning fick 1646 på Norrköpings besluts villkor. Det reducerades (återfördes till kronan) 1683 och räntan gick till landsstaten (länstyrelsens) avlöning.

Här finns endast 2 fastigheter och de ligger båda på västra sidan om Hemviken. Enligt kartans text Bullanda skattehemman, 2 lika stora (A). B och C utsädesmark och D mark där de slog hö. Vidare en betesholme till båda hemmanen vid namn Långholmen. Till dessa hemman finns ingen skog, men gott fiske.

Källor

Kyrkböcker

Mantalslängder

CD-skivor Sveriges befolkning

Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938

Ketty och Åke Löwenberg (Björkviks tomtägarförening)

Ulva Bolinder (född Pauli) via Pauli-släktens sida www.pauli.se

En bok om Värmdö skeppslag, av Axel Quist

Om elektrisk spårväg till Värmdön och Värmdö järnvägsaktiebolag - i Värmdö skeppslags fornminnesförenings årsskrift 1955-1956

Nordisk familjebok Uggleupplagan 1922

Bullandö news 2012 nr 2

Kartor - Lantmäteristyrelsen och Lantmäterimyndigheten

Sjöhistoriska museets digitala arkiv

www.gravar.se